fbpx

En kvarts bilfärd utanför centrala Borås ligger Kråkarps kravmärkta Mejeri. Här hälsar vi på Daniel och Ellinor som driver sitt småskaliga mejeri med hagar och skog som omringar bostadshuset. Med 40 mjöllkkor tillverkar Kråkarp mjölk på gammaldags vis. Den ohomogeniserade mjölken ger en produkt så ren som möjligt, fri från tillsatser, lågt processad och med mycket karaktär – en unik smak. Förpackningen skakas innan man dricker, såsom det var förr, och så är det
fortfarande här på Kråkarp. Vi åker ut för att hälsa på familjen på gården, vara med vid utsläpp, höra mer om livet på landsbygden, prata djurhållning och varför det är viktigt att småskaliga mejerier fortsätter leva vidare.

En tradition som går i arv

2005 tog Daniel tillsammans med Ellinor över gården från sin far som själv gjort detsamma från sin. Traditionen att driva mjölkgård går långt tillbaka i släkten. Att leva av och tillsammans med djuren finns i blodet. Erfarenhet är viktigt när man driver gård. Här går livet sina gilla gång men bakom kulisserna är vardagen full av rutiner, kontroller och jobb som ska göras.

– Missar man en dag hamnar man efter direkt. Renhållningen inomhus är otroligt viktig och det går fort tills att det blir skitigt. Då blir djuren missnöjda, stämningen bland flocken sämre och i slutänden påverkar det produktionen. Därför vet vi precis vad som ska göras varje dag och arbetar strukturerat för att alltid hålla en hög nivå, berättar Daniel.

Här på Kråkarp ligger delar av betesmarkerna rakt utanför köksfönstret. En idyllisk morgon som denna vaknar gården tidigt med mat till djuren och mjölkproduktion i mejeriet. När det är klart och alla är ute på grönbete kan familjen följa flocken från köksbordet till morgonkaffet.

– Det är vackert, men visst blir man hemmablind! Vi vet alltid vad som behöver göras och det är lätt att man ser jobbet framför idyllen. Mår en ko dåligt kan man inte släppa det, då orar vi oss och eftersom som vi bor här så gnager det såklart. Men det brukar inte vara jobbigt, vi älskar att leva såhär, annars hade vi gjort något annat! Säger Daniel leendes.

Kor är inte så olika oss

Ellinor och Daniel pratar gärna om djurhållningen på sin gård. Här finns en öppenhet och stolthet kring arbetet.

– De är i grunden inte så olika oss. Varje individ är unik och har sina egna behov. 

Båda två håller med om att det är lite av en myt att kossor vill vara ute så mycket de bara kan. Utan upplever att de är rätt så bekväma av sig. Daniel säger att om de har maten framför sig, inne i en trygg och varm miljö, så är det många som föredrar det över att gå ute hela tiden och leta mat att beta.

Precis som oss människor handlar det också mycket om gruppdynamik. 

– De är inte elaka mot varandra, säger Ellinor, men kor är ganska tuffa. Så det gäller att skapa en miljö som främjar ett bra beteende för hela flocken. Det är tydligt vilken rank varje ko har. 

Det är mycket som påverkar dynamiken i en grupp. Inomhus/utom – Uppbundet/fritt strövande, foder, rutiner, utrymme och mycket mer. Det är svårt att säga vad som är rätt eller fel. För högrankade individer exempelvis, kan det vara en härlig frihet att ströva fritt eftersom platsen vid foderbordet alltid är given. Samtidigt kan det vara skönt för de lägre rankade medlemmarna att ha en uppbunden plats där de i lugn och ro kan äta och sova i sitt eget tempo.

Varje bonde har sin egen stil och hos Kråkarp är det uppbundet som gäller. Med mycket utevistelse. 

– Djurhållningen i Sverige är riktigt bra. Och så mycket som vi blir kontrollerade förstår jag inte hur man kan sköta sin gård annat än fläckfritt. Vi uppmuntrar kontroller men blir väldigt förvånade när man hör om missförhållanden just i Sverige, tycker både Ellinor och Daniel.

Tillgången till utevistelse är viktig hos Kråkarp. Ungdjuren går ute mest hela tiden. Mjölkkorna större delen av sommaren och flera gånger i veckan även på vintern. Fördelen med mindre gårdar är att utevistelse blir mer tillgängligt. Större gårdar kräver väldigt stora marker för att ha djuren på bete. I många fall kan det krävas för mycket, då blir det istället mer tid inomhus.

Småskaligt blir unikt

På gården jobbar utöver Daniel och Elinor drängen Emil. Sen hjälper Daniels pappa till ibland och barnen är med vid marknader och andra tillställningar när tid finns och det behövs några extra händer. Att driva lantbruk så nära storstaden skapar goda kontakter med kunder och lokala återförsäljare. Idén bakom Kråkarps mejeri är att skapa en helhet som ger en god slutprodukt utan att behöva kompromissa med kvalitét.

– Många tycker att det är viktigt med en relation till maten idag, det kan jag förstå, säger Ellinor. Förr hade vi ett 50-tal mindre mejerier bara här i Borgstena, då handlade man av uppskattade bönder som skötte markerna och djuren på ett bra sätt. Något vi försöker efterleva och det är roligt när det lönar sig!

Fia - Gårdens pristagerska

För oss som besökare är det svårt att se skillnad på djuren när de kommer gåendes. Men inte för Daniel och Ellinor. De känner varje ko och ser lätt när något inte står helt rätt till, eller när humöret är på topp. Ute i hagen träffar vi på Fia som kommer gåendes någonstans i mitten av klungan. 

– Här har vi vår äldste mjölkko Fia! Hon är vår prisvinnare och fick en extra utmärkelse för sin livstidsproduktion. Över 100.000 liter! 

Fia är 15 år gammal och knallar förbi i morgondimman medan hon sneglar mot kameran. Påväg ut för en nya dag bland kullarna i Borgstena.

Produkter från

Kråkarps Gårdsmejeri
Minst 4 tecken